Hur vanligt är det med vanföreställningar vid demens?
Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som påverkar hjärnans kognitiva funktioner. En av de mindre kända, men ofta förekommande, aspekterna av demens är vanföreställningar. Dessa kan vara mycket påfrestande, inte bara för personen som lider av demens utan även för deras anhöriga och vårdpersonal. I detta blogginlägg tittar vi närmare på hur vanligt det är med vanföreställningar vid demens, vilka former de kan ta och hur de kan hanteras.
Vad är vanföreställningar?
Vanföreställningar är falska föreställningar eller uppfattningar som personen tror på trots bevis om motsatsen. Vid demens kan dessa vanföreställningar uppstå som ett resultat av hjärnans nedbrytning och försämrade kognitiva funktioner. De vanligaste typerna av vanföreställningar hos personer med demens inkluderar:
- Paranoida vanföreställningar: Till exempel att någon stjäl deras ägodelar eller försöker skada dem.
- Förväxlade identiteter: Personen kan tro att en nära anhörig har blivit ersatt av en bedragare.
- Felaktiga minnen: Personen kan tro att de nyligen har gjort något som egentligen hände för länge sedan eller inte alls.
Hur vanligt är det?
Forskning visar att mellan 30 och 50 procent av personer med demens upplever någon form av vanföreställningar under sjukdomens förlopp. Detta kan variera beroende på vilken typ av demens personen lider av. Till exempel är vanföreställningar mer frekventa vid Lewykroppsdemens och Alzheimers sjukdom, medan de är mindre vanliga vid vaskulär demens.
Det är också viktigt att notera att vanföreställningarnas svårighetsgrad kan variera. Vissa personer kan uppleva dem sporadiskt och på ett mildare sätt, medan andra kan ha konstant och allvarligt påfrestande upplevelser.
Vad orsakar vanföreställningar vid demens?
De exakta mekanismerna bakom vanföreställningar vid demens är inte helt förstådda, men forskare tror att de orsakas av en kombination av:
- Hjärnans nedbrytning: Skador på specifika hjärnområden, som temporalloben och frontalloben, kan leda till störningar i hur hjärnan bearbetar information.
- Minnesförlust: Glapp i minnet kan få personen att fylla i luckorna med falska föreställningar.
- Stress och ångest: Dessa faktorer kan förvärra vanföreställningarna och göra dem mer intensiva.
Hur kan man hantera vanföreställningar?
Att hantera vanföreställningar hos personer med demens kräver tålamod och förståelse. Här är några strategier som kan vara hjälpfulla:
- Bekräfta personens känslor: Istället för att argumentera eller motsäga, försök att visa empati och förståelse för deras upplevelse.
- Skapa en trygg miljö: Se till att personen känner sig säker och omgiven av bekanta saker och människor.
- Undvik konfrontation: Försök att avleda uppmärksamheten till något annat om vanföreställningarna blir alltför intensiva.
- Samarbeta med vårdpersonal: Medicinsk behandling, inklusive läkemedel mot ångest eller psykos, kan ibland vara nödvändig.
Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.
