Vad orsakar Parkinsons sjukdom?
Parkinsons sjukdom är en kronisk och fortskridande neurologisk sjukdom som påverkar kroppens rörelseförmåga. Den är vanligast hos äldre personer, men kan i sällsynta fall också drabba yngre. Trots att sjukdomen är välkänd är orsakerna fortfarande inte helt klarlagda. Forskning pekar dock på att både genetiska och miljömässiga faktorer spelar en roll.
Genetiska faktorer
I cirka 10–15 % av fallen kan Parkinsons sjukdom kopplas till ärftlighet. Mutationer i vissa gener, som LRRK2, PARK7, PINK1 och SNCA, har visat sig öka risken för att utveckla sjukdomen. Dessa mutationer påverkar nervcellernas funktion och kan leda till att de dör i förtid. Dock är det viktigt att förstå att en genetisk mutation inte alltid innebär att man kommer utveckla Parkinson – det är snarare en ökad sårbarhet.
Miljömässiga faktorer
Utöver generna finns det flera yttre faktorer som tros kunna bidra till sjukdomens uppkomst. Långvarig exponering för bekämpningsmedel, tungmetaller och vissa lösningsmedel har kopplats till en ökad risk. Även livsstilsfaktorer som brist på fysisk aktivitet och vissa kostvanor har diskuterats, men sambanden är ännu inte helt klarlagda.
Vad händer i hjärnan?
Vid Parkinsons sjukdom sker en gradvis förlust av nervceller i den del av hjärnan som kallas substantia nigra. Dessa celler producerar dopamin – en signalsubstans som är avgörande för att kontrollera kroppens rörelser. När dopaminhalterna sjunker uppstår symtom som skakningar, stelhet och nedsatt rörelseförmåga.
Sambandet mellan Parkinson och demens
Förutom motoriska symtom kan Parkinsons sjukdom även påverka kognitiva funktioner. Många som lever med sjukdomen utvecklar med tiden demens, särskilt i de senare stadierna. Parkinsondemens är en form av demens som kännetecknas av nedsatt minne, svårigheter att planera och utföra uppgifter samt personlighetsförändringar. Anledningen till detta är att sjukdomen påverkar flera delar av hjärnan – inte bara de som styr rörelser. Därför är det viktigt att se Parkinson som en helkroppssjukdom som också kan påverka tankeförmåga, känsloliv och beteende.
Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.