Parkinsons sjukdom förknippas ofta med skakningar, stelhet och långsamma rörelser – men för många finns också en annan sida av sjukdomen: kognitiv svikt. För vissa leder detta till det vi kallar Parkinsondemens.
Men vad innebär Parkinsondemens egentligen? Hur skiljer den sig från andra demenssjukdomar, och hur vet man att den börjat utvecklas?
Vad är Parkinsondemens?
Parkinsondemens är en form av demens som kan uppträda hos personer som redan har Parkinsons sjukdom. Den påverkar minne, uppmärksamhet, problemlösning, språk och ibland även sinnesintryck och beteende (1).
Det är en långsamt fortskridande sjukdom som vanligtvis uppstår ett eller flera år efter att de motoriska symtomen har debuterat (2).
Vanliga symtom vid Parkinsondemens
De vanligaste symtomen vid Parkinsondemens är (3):
-
Nedsatt koncentration och uppmärksamhet
-
Försämrat arbetsminne och inlärning
-
Långsammare tankeverksamhet (bradyfreni)
-
Svårigheter att planera eller lösa problem
-
Språkliga svårigheter, t.ex. att hitta ord eller följa samtal
-
Visuospatiala svårigheter, som att tolka avstånd eller se former korrekt
-
Hallucinationer, särskilt synhallucinationer i senare stadier
Alla med Parkinson får inte demens, men många upplever mild kognitiv svikt innan eventuell demens utvecklas (4).
Skillnaden mot andra demenssjukdomar
Parkinsondemens är nära besläktad med Lewy body-demens, och båda tillhör samma sjukdomsgrupp. Den största skillnaden är tidsförloppet:
Båda beror på ansamlingar av så kallade Lewy bodies i hjärnan och behandlas ofta på liknande sätt.
Hur ställs diagnosen?
Diagnos ställs genom:
-
Klinisk bedömning och symtomhistorik
-
Kognitiva tester (t.ex. MoCA eller MMSE)
-
Uteslutning av andra orsaker (t.ex. depression, vitaminbrist)
-
Hjärnavbildning vid behov (t.ex. MR eller CT) (6)
Diagnosen ställs inte vid ett enda tillfälle utan kräver ofta längre observation.
Behandling och stöd
Parkinsondemens kan inte botas, men det finns sätt att lindra symtomen och underlätta vardagen:
-
Läkemedel, t.ex. kolinesterashämmare (rivastigmin, donepezil)
-
Justering av Parkinsonläkemedel, särskilt vid hallucinationer
-
Tydliga rutiner och daglig struktur
-
Psykosocialt stöd till närstående
-
Tvärprofessionellt team, inklusive neurolog, arbetsterapeut och kurator (7)
Kunskap och rätt bemötande gör stor skillnad – både för personen med demens och för de anhöriga.
Parkinsondemens är inte bara en diagnos – det är en förändrad vardag.
Med förståelse, stöd och rätt insatser kan den som drabbas fortfarande leva med närhet, värdighet och gemenskap. Precis som vid andra demenssjukdomar handlar det om att se personen bakom symtomen – och möta hen med tålamod och respekt.
Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm
Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.
