Riskfaktorer för demens

Demens är en sjukdom som påverkar hjärnans förmåga att bearbeta information, vilket leder till försämrat minne, tänkande och beteende. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen, men andra typer som vaskulär demens och Lewy body-demens är också vanligt förekommande. Att förstå riskfaktorerna för demens är viktigt för att kunna identifiera sätt att förebygga eller fördröja sjukdomens utveckling. Vissa riskfaktorer är icke påverkbara, medan andra kan förändras genom livsstilsval.

Ålder

Ålder är den mest betydande riskfaktorn för demens. Efter 65 års ålder ökar risken markant. Varannan person över 85 år drabbas av någon form av demens. Trots detta utvecklar inte alla äldre demens, vilket innebär att andra faktorer som genetik och livsstil spelar in.

Genetiska faktorer

Ärftlighet kan påverka risken för demens, särskilt i familjer där sjukdomen är vanlig. Forskning visar att vissa gener, som APOE-e4, är kopplade till en ökad risk för Alzheimers sjukdom. Men även om dessa genetiska faktorer spelar en roll, är de inte avgörande. Att ha en genetisk predisposition betyder inte nödvändigtvis att man kommer att utveckla sjukdomen, då livsstilsfaktorer också påverkar risken.

Hjärtkärlsjukdomar och diabetes

Det finns en stark koppling mellan hjärt- och kärlsjukdomar och demens. Högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes kan skada blodkärlen, vilket leder till försämrad blodcirkulation i hjärnan. Detta kan bidra till att utveckla vaskulär demens, en typ av demens som orsakas av otillräckligt blodflöde till hjärnan. Genom att hantera blodtryck och blodsockernivåer kan risken för demens minskas.

Rökning

Rökning är en tydlig riskfaktor för demens. Cigarettrök skadar blodkärlen och kan leda till hjärtsjukdomar och stroke, vilket i sin tur ökar risken för vaskulär demens. Rökning påskyndar också åldersrelaterad hjärnförtvining och ökar risken för Alzheimers sjukdom. Att sluta röka är en av de mest effektiva åtgärderna för att förbättra hjärnhälsan och minska risken för demens.

Alkoholkonsumtion

Hög alkoholkonsumtion ökar risken för demens, särskilt en form som kallas alkoholrelaterad demens. Alkohol kan skada hjärnans nervceller och påverka kognitiva funktioner som minne och omdöme. Däremot har måttlig alkoholkonsumtion, särskilt av rödvin, i vissa studier visat sig ha en skyddande effekt på hjärnan, men överdrivet alkoholintag är en tydlig riskfaktor.

Fysisk inaktivitet

Brist på fysisk aktivitet ökar risken för demens. Regelbunden motion bidrar till att förbättra blodflödet till hjärnan och öka syretillförseln, vilket bidrar till bättre hjärnhälsa. Träning minskar även risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och övervikt, vilka alla är kopplade till demens. Måttlig fysisk aktivitet, som promenader eller cykling, har visat sig vara effektiv för att skydda hjärnan och minska risken för kognitiv försämring.

Kost och övervikt

En ohälsosam kost med högt innehåll av mättat fett och socker kan leda till övervikt, högt blodtryck och diabetes, vilka ökar risken för demens. En balanserad kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn och omättade fetter, som omega-3-fettsyror, har däremot visat sig skydda hjärnan. Medelhavsdieten, som är rik på fisk, olivolja och grönsaker, har särskilt uppmärksammats för sina positiva effekter på hjärnans hälsa.

Låg utbildningsnivå och brist på mental stimulans

Forskning visar att personer med låg utbildningsnivå har en högre risk för att utveckla demens. Detta beror delvis på att utbildning bidrar till att bygga upp en ”kognitiv reserv”, vilket innebär att hjärnan bättre kan hantera skador eller förändringar som sker med åldern. Mental stimulans genom hela livet, såsom att lösa problem, lära sig nya färdigheter och delta i sociala aktiviteter, kan minska risken för demens. Det är aldrig för sent att börja träna hjärnan – aktiviteter som att lära sig ett nytt språk eller spela ett musikinstrument kan ha positiva effekter.

Depression och social isolering

Långvarig depression och social isolering är kopplade till en ökad risk för demens. Socialt aktiva personer tenderar att ha bättre hjärnhälsa och en lägre risk för kognitiv nedgång. Sociala interaktioner stimulerar hjärnan och hjälper till att bevara kognitiva funktioner. Depression, om den är obehandlad, kan också påskynda kognitiv försämring. Därför är det viktigt att upprätthålla sociala kontakter och söka hjälp för psykisk ohälsa för att skydda hjärnan.

Huvudskador

Tidigare huvudskador, särskilt upprepade hjärnskakningar, kan öka risken för att utveckla demens. Personer som varit aktiva inom kontaktsporter eller som varit med om olyckor löper större risk för kronisk traumatisk encefalopati (CTE), en form av demens som orsakas av upprepade skador mot huvudet. Att skydda huvudet under riskfyllda aktiviteter, samt att undvika situationer som kan leda till hjärnskakningar, är viktiga förebyggande åtgärder.

Sömnstörningar

Sömnproblem som sömnapné och kronisk sömnbrist har visat sig öka risken för demens. Under sömnen rensas hjärnan från toxiner, inklusive beta-amyloid, ett protein som kopplats till Alzheimers sjukdom. Sömnbrist kan leda till en ansamling av dessa proteiner, vilket påskyndar sjukdomsutvecklingen. Därför är god sömnkvalitet avgörande för hjärnans hälsa.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.