Hur behandlas Parkinsons? – En översikt av dagens behandling

Parkinsons sjukdom är en kronisk, långsamt fortskridande neurologisk sjukdom som ännu inte går att bota – men det finns många sätt att behandla symtomen och förbättra livskvaliteten.

Behandlingen är ofta individuell och består av en kombination av läkemedel, rehabilitering, ibland kirurgi samt psykosocialt stöd. Här går vi igenom de vanligaste behandlingsformerna – och hur de anpassas efter både motoriska och kognitiva symtom.

Läkemedel – grunden i behandlingen

De flesta som får diagnosen Parkinsons börjar behandlingen med dopaminrelaterade läkemedel, eftersom sjukdomen är kopplad till brist på signalsubstansen dopamin i hjärnan.

Vanliga läkemedel är:

• Levodopa – det mest effektiva läkemedlet, som omvandlas till dopamin i hjärnan.

• Dopaminagonister – efterliknar dopaminets effekt.

• MAO-B- och COMT-hämmare – förlänger dopaminets verkan.

• Antikolinergika – används ibland vid skakningar, främst hos yngre.

Läkemedelsbehandlingen justeras regelbundet, eftersom symtombilden förändras över tid.

DBS – hjärnkirurgi vid avancerad sjukdom

Vid svåra motoriska symtom som inte längre kontrolleras av läkemedel kan Deep Brain Stimulation (DBS) vara ett alternativ. Elektroder opereras in i hjärnan och styrs av en pacemaker-liknande dosa, vilket kan stabilisera symtomen. DBS är dock inte lämpligt för alla – särskilt inte för personer med uttalad demens eller kognitiv svikt.

Rehabilitering – för funktion och självständighet

Fysioterapi, arbetsterapi och logopedi är viktiga delar i behandlingen. De hjälper till att:

• Bibehålla rörlighet och balans

• Anpassa hemmet och vardagen

• Träna tal och sväljförmåga

Rehabilitering gör skillnad genom hela sjukdomsförloppet och bör vara ett långsiktigt stöd.

Parkinson och demens – när kognitionen påverkas

En vanlig men ofta bortglömd del av Parkinsons sjukdom är den kognitiva påverkan. Med tiden kan vissa utveckla Parkinsondemens, som innebär problem med minne, uppmärksamhet, planering och ibland hallucinationer.

Behandlingen då kräver:

• Anpassning av läkemedel (vissa dopaminläkemedel kan förvärra hallucinationer)

• Ibland läkemedel mot demens, som kolinesterashämmare

• Stöd i vardagsstruktur och kommunikation

• Extra omsorg i hemmet eller särskilt boende

Kombinationen av motoriska och kognitiva svårigheter ställer höga krav på både vård och anhöriga. Därför är det viktigt att tänka helhet – inte bara på rörelsen, utan på hela människan.

Psykosocialt stöd – också en behandling

Att leva med Parkinson påverkar även det psykiska välmåendet. Oro, depression, social isolering och utmattning är vanliga – både hos den som är sjuk och hos närstående.

Här kan stödinsatser vara avgörande:

• Kurator eller psykolog

• Anhöriggrupper och samtalsstöd

• Information och utbildning om sjukdomen

• Kontinuitet i kontakten med vården

Behandling av Parkinsons handlar inte bara om tabletter – utan om att bygga ett liv runt sjukdomen.

När Parkinsons påverkar både kropp och hjärna behövs samarbete, tålamod och rätt stöd i rätt tid. Oavsett om det handlar om balans, tal eller minne, finns det vägar att gå för att skapa trygghet och livskvalitet.

Precis som vid demenssjukdomar krävs en helhetssyn – där behandling är mer än medicin, och där den mänskliga kontakten är lika viktig som tekniken.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.