Är det vanligt med hallucinationer vid demens?

Hallucinationer kan vara ett skrämmande och förvirrande symtom för personer med demens och deras närstående. De innebär att personen upplever intryck, till exempel ser eller hör saker som inte finns i verkligheten. Men hur vanligt är det egentligen att hallucinationer uppstår vid demenssjukdomar?

Vad innebär hallucinationer?

Hallucinationer är falska sinnesintryck där personen kan se, höra, känna eller till och med lukta saker som inte är där. Vid demens är det vanligast med visuella hallucinationer, där den drabbade ser människor, djur eller objekt som ingen annan kan se. Det kan även förekomma auditiva hallucinationer, där personen hör ljud eller röster.

Hallucinationer och olika demenstyper

Det är viktigt att förstå att förekomsten av hallucinationer varierar beroende på vilken typ av demens det handlar om. Hallucinationer är särskilt vanliga vid Lewy body-demens, där nästan två tredjedelar av patienterna upplever visuella hallucinationer tidigt i sjukdomsförloppet. Dessa hallucinationer är ofta mycket detaljerade och realistiska.

Vid Alzheimers sjukdom kan hallucinationer också förekomma, men de är mindre vanliga. När de uppstår sker det ofta i de senare stadierna av sjukdomen och kan vara ett tecken på att sjukdomen har påverkat fler områden i hjärnan.

Vaskulär demens är en annan typ av demens där hallucinationer kan förekomma, men det är inte lika vanligt som vid Lewy body-demens. När hallucinationer uppträder vid vaskulär demens beror det ofta på skador i specifika delar av hjärnan som påverkar perception.

Varför uppstår hallucinationer?

Hallucinationer vid demens uppstår oftast när hjärnans nervceller och de kemiska signalerna mellan dem försämras, vilket kan leda till förvrängda eller felaktiga sinnesintryck. Faktorer som stress, infektioner, medicinering eller förändrad miljö kan också utlösa eller förvärra hallucinationer.

Hur hanterar man hallucinationer vid demens?

Att bemöta hallucinationer med förståelse och lugn är avgörande. För vårdgivare och anhöriga är det viktigt att inte ifrågasätta eller försöka övertyga personen om att deras upplevelser är falska. Att skapa en trygg och förutsägbar miljö kan minska oro och ångest hos den drabbade.

Läkemedelsbehandling kan i vissa fall vara nödvändig för att hantera hallucinationer, men det är viktigt att noggrant överväga biverkningar och andra risker.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.