Hur vet jag om det är glömska eller demens?

Att äldre personer blir mer glömska är vanligt, men när bör man bli orolig? Det kan vara svårt att avgöra om det handlar om vanlig åldersrelaterad glömska eller tidiga tecken på demens. Här går vi igenom skillnaderna och vad du kan vara uppmärksam på.

Vanlig glömska hos äldre – en del av åldrandet

Många äldre märker att minnet försämras med åren. Detta är en naturlig del av åldrandet och innebär ofta att man:

Glömmer namn men minns dem senare
Tappar bort föremål ibland, men hittar dem vid letande
Ibland glömmer vad man skulle göra, men kommer på det senare
Har svårare att multitaska men kan fortfarande hantera vardagen

Den här typen av glömska är inte något att oroa sig för så länge personen fortfarande kan fungera självständigt och minnas viktiga saker i sitt liv.

Tecken på att det kan vara demens

När glömskan börjar påverka vardagen mer än vanligt kan det vara ett tecken på något mer än naturligt åldrande. Några varningssignaler inkluderar:

Glömmer ny information snabbt och minns den inte senare
Upprepar samma frågor om och om igen utan att minnas att de redan fått svar
Lägger saker på ovanliga ställen och kan inte hitta dem, exempelvis nycklar i kylskåpet
Har svårt att följa samtal eller förstå instruktioner
Tappar bort sig på välkända platser eller glömmer vägen hem
Förändrat beteende, exempelvis irritation, misstänksamhet eller passivitet

Dessa symtom kan vara tidiga tecken på demens och bör tas på allvar.

Hur kan man testa om det är vanlig glömska eller något allvarligare?

Om du eller en närstående upplever ökande minnesproblem kan du börja med att:

Observera förändringarna över tid – Blir minnet gradvis sämre? Försämras även andra kognitiva förmågor?
Göra enkla minnestester – Kan personen återberätta vad de gjorde igår? Kommer de ihåg viktiga händelser?
Be någon i omgivningen om en utvärdering – Ofta märker närstående förändringar innan personen själv gör det.
Skriva ner exempel på glömska – Detta kan hjälpa läkaren att bedöma situationen.

När ska man söka vård?

Om minnesproblemen påverkar vardagen, ökar med tiden eller kombineras med beteendeförändringar är det dags att boka en läkartid. En tidig utredning kan ge svar på om det rör sig om en behandlingsbar orsak eller om det är början på en demenssjukdom.

Att agera i tid kan göra stor skillnad – både för den som drabbas och för de anhöriga.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm och kan vara stor hjälp vid demens

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.