Vad menas med en kognitiv sjukdom?

En kognitiv sjukdom innebär att hjärnans förmåga att bearbeta information försämras, vilket påverkar minne, tänkande, språk och problemlösning. Dessa sjukdomar kan vara progressiva, vilket betyder att de blir värre över tid, eller så kan de vara tillfälliga och orsakas av andra medicinska tillstånd.

Vad innebär en kognitiv sjukdom?

Kognition är den process genom vilken hjärnan tar emot, bearbetar, lagrar och återkallar information. När en person drabbas av en kognitiv sjukdom innebär det att dessa förmågor försämras. Det kan påverka en rad funktioner, såsom:

  • Minnesförmåga
  • Koncentration
  • Problemlösning
  • Språk och kommunikation
  • Rumsuppfattning och orienteringsförmåga

Svårighetsgraden varierar beroende på sjukdomstyp och hur långt den har fortskridit.

Typer av kognitiva sjukdomar

Det finns många olika typer av kognitiva sjukdomar. Här är några av de vanligaste:

Demenssjukdomar

Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som orsakar långvarig och progressiv försämring av kognitiva funktioner. Några vanliga former är:

  • Alzheimers sjukdom – den vanligaste demenssjukdomen, kännetecknad av minnesförlust och försämrad förmåga att hantera vardagliga uppgifter.
  • Vaskulär demens – orsakas av störningar i blodflödet till hjärnan, ofta efter en stroke eller flera små blodproppar.
  • Lewy body-demens – kännetecknas av minnessvårigheter, hallucinationer och motoriska problem liknande Parkinsons sjukdom.
  • Frontotemporal demens – drabbar pann- och tinningloberna och leder ofta till personlighetsförändringar och svårigheter med språk.
Neurodegenerativa sjukdomar

Dessa sjukdomar innebär att hjärnans nervceller gradvis bryts ner. Exempel inkluderar:

  • Parkinsons sjukdom med demens – en neurodegenerativ sjukdom som påverkar rörelseförmågan men också kan leda till kognitiv nedsättning.
  • Huntingtons sjukdom – en ärftlig sjukdom som påverkar motorik, kognition och känsloliv.
Traumatiska hjärnskador

En allvarlig skallskada kan orsaka kognitiva problem, särskilt om hjärnan har fått omfattande skador. Idrottsolyckor, trafikolyckor och fallolyckor är vanliga orsaker till sådana skador.

Infektioner och metabola sjukdomar

Vissa infektioner, som hjärnhinneinflammation, eller metabola sjukdomar som diabetes och vitaminbrist kan leda till tillfälliga eller långvariga kognitiva problem.

Symptom och påverkan på vardagen

Symptomen vid kognitiva sjukdomar varierar beroende på orsaken och hur långt sjukdomen har fortskridit. Vanliga tidiga tecken inkluderar:

  • Svårigheter att komma ihåg nyligen inträffade händelser
  • Problem med att hitta rätt ord i samtal
  • Minskad förmåga att planera och organisera
  • Försämrad koncentration
  • Förändrat beteende och personlighetsförändringar

När sjukdomen fortskrider kan personen få svårt att klara sig självständigt, vilket kan kräva stöd från anhöriga eller vårdpersonal.

Behandling och hantering

Det finns ingen bot för många kognitiva sjukdomar, men det finns behandlingar och strategier som kan hjälpa till att hantera symtomen:

  • Läkemedel – vissa mediciner kan bromsa sjukdomsutvecklingen eller lindra symtom vid exempelvis Alzheimers sjukdom.
  • Rehabilitering och stöd – kognitiv träning, fysioterapi och arbetsterapi kan hjälpa personer att bibehålla sina funktioner längre.
  • Livsstilsförändringar – fysisk aktivitet, en hälsosam kost och socialt engagemang har visat sig ha positiva effekter på hjärnans hälsa.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm och kan vara stor hjälp vid demens

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.

 

Senior med Sensorem trygghetslarm på armen. Larmet fungerar utomhus och utan hemtjänst

 

LÄS OM HUR SENSOREMS GPS KLOCKA KAN HJÄLPA VID DEMENS