Vad är skillnaden mellan senil och dement?

Begreppen ”senil” och ”dement” används ofta synonymt i vardagligt tal, men de har olika betydelser. Att förstå skillnaden är viktigt för att undvika missförstånd och för att ge rätt stöd till äldre personer som upplever kognitiva förändringar.

Vad betyder senil?

”Senil” härstammar från latinets senilis, vilket betyder ”ålderdomlig”. Det har traditionellt använts för att beskriva förändringar som kommer med åldrandet, särskilt gällande minne och kognitiv förmåga. På svenska har ordet länge haft en negativ klang och används numera sällan inom medicin.

I äldre tider var det vanligt att kalla äldre personer med sviktande minne för ”senila”, men detta begrepp är vagt och beskriver egentligen ingen specifik sjukdom. Alla äldre upplever viss kognitiv nedgång, men det innebär inte automatiskt att de lider av demens.

Vad betyder dement?

”Dement” är en mer specifik term som syftar på personer som lider av en demenssjukdom. Demens är en medicinsk diagnos och innebär en märkbar försämring av kognitiva funktioner, såsom minne, språk och problemlösning, som påverkar vardagen.

Demens orsakas av sjukdomar som Alzheimers, vaskulär demens eller Lewy body-demens. Dessa sjukdomar leder till en fortskridande försämring av hjärnans funktion och kan i många fall inte botas.

De huvudsakliga skillnaderna

1. Betydelse och användning
   • ”Senil” används ofta felaktigt som en synonym för demens men betyder egentligen endast ”ålderdomlig”.
   • ”Dement” beskriver en person med en diagnostiserad demenssjukdom.
2. Medicinsk relevans
   • ”Senil” är inte en medicinsk diagnos och används sällan inom sjukvården idag.
   • ”Dement” är ett kliniskt begrepp som används för att beskriva personer med kognitiv nedsättning på grund av en demenssjukdom.
3. Symptom och progression
   • Åldersrelaterad kognitiv svikt (som ibland kallas ”senilitet”) är en naturlig del av åldrandet och påverkar vanligtvis inte vardagslivet i stor utsträckning.
   • Demens innebär en betydande försämring som försvårar för individen att hantera vardagliga sysslor.
4. Behandling och prognos
   • Naturligt åldrande kan inte stoppas, men hjärnans funktion kan bibehållas genom mental och fysisk träning.
   • Demenssjukdomar är kroniska och progressiva, och även om vissa behandlingar kan bromsa symtomen, finns det i dagsläget inget botemedel.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm och kan vara stor hjälp vid demens

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.