Minskar kaffe risken för demens?

Demens är en av de mest utmanande sjukdomarna för både individen och samhället. Eftersom det idag saknas botemedel riktas forskningen allt mer mot förebyggande åtgärder. En fråga som återkommande diskuteras är om kaffe, en av världens mest konsumerade drycker, kan ha en skyddande effekt mot demens.

Under de senaste åren har ett flertal studier pekat på att kaffekonsumtion kan vara kopplad till en minskad risk för kognitiv nedgång och demenssjukdomar. Men hur starkt är sambandet? Och vilka mekanismer skulle kunna ligga bakom?

Kopplingen mellan kaffe och demens

Flera epidemiologiska studier har undersökt hur kaffekonsumtion påverkar risken att utveckla demens. Även om resultaten varierar pekar en övervägande del av forskningen på att måttlig kaffekonsumtion kan ha en positiv effekt.

  • En europeisk metaanalys fann att individer som drack mellan 3 och 5 koppar kaffe per dag hade en lägre risk att utveckla Alzheimers sjukdom än de som drack mindre eller inget kaffe alls.
  • En amerikansk långtidsstudie observerade att äldre vuxna som konsumerade koffein regelbundet uppvisade en långsammare kognitiv nedgång över tid.
  • En svensk studie, där deltagarna följdes i flera decennier, visade att kaffedrickare i medelåldern hade en signifikant minskad risk för demens senare i livet.

Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa studier visar på ett samband, men inte ett orsakssamband. Det vill säga, kaffe kan vara en av flera faktorer som bidrar till en minskad demensrisk, men det betyder inte nödvändigtvis att kaffe ensamt förhindrar sjukdomen.

Möjliga mekanismer bakom skyddseffekten

Forskarna har identifierat flera möjliga sätt på vilka kaffe kan påverka hjärnan och minska risken för demens:

Minskad inflammation och oxidativ stress

En av de främsta faktorerna bakom neurodegenerativa sjukdomar är kronisk inflammation och oxidativ stress i hjärnan. Kaffe innehåller höga halter av antioxidanter, som kan bidra till att neutralisera fria radikaler och minska inflammationsprocesser som påskyndar hjärnans åldrande.

Påverkan på hjärnans blodcirkulation

En välfungerande blodförsörjning är avgörande för att hjärnan ska kunna bibehålla sin kognitiva kapacitet. Koffein har visat sig kunna förbättra blodflödet till hjärnan, vilket kan vara en skyddande faktor, särskilt vid vaskulär demens som orsakas av bristande cirkulation.

Blockering av adenosin och stimulering av neurotransmittorer

Koffein fungerar som en antagonist till signalsubstansen adenosin, vilket innebär att det kan motverka trötthet och förbättra hjärnans vakenhet och kognitiva funktioner. Dessutom har koffein en positiv inverkan på dopamin och acetylkolin – två signalsubstanser som är centrala för minnesfunktioner och som ofta är påverkade vid Alzheimers sjukdom.

Minskad uppbyggnad av beta-amyloid

Beta-amyloid är ett protein som ansamlas i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom och bildar de karakteristiska placken som skadar nervcellerna. Vissa djurstudier har antytt att koffein kan minska denna uppbyggnad, men mer forskning behövs för att bekräfta samma effekt hos människor.

Hur mycket kaffe är optimalt?

De flesta studier pekar på att 3–5 koppar kaffe per dag kan vara en lämplig mängd för att potentiellt minska risken för demens. Att dricka mer än detta kan dock ha negativa effekter, såsom ökad stress, sömnproblem och hjärtklappning.

Det är också viktigt att komma ihåg att kaffe bara är en del av en större helhet när det gäller demensprevention. En hälsosam livsstil med balanserad kost, regelbunden fysisk aktivitet och mental stimulans har också stor betydelse.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm och kan vara stor hjälp vid demens

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.

 

Senior med Sensorem trygghetslarm på armen. Larmet fungerar utomhus och utan hemtjänst

 

LÄS OM HUR SENSOREMS GPS KLOCKA KAN HJÄLPA VID DEMENS