Ilska är ett vanligt symtom vid demens

Ett vanligt symtom på demens är ilska

Demens påverkar hjärnans funktioner och leder till en rad olika symtom som minnesförlust, förvirring och beteendeförändringar. Ett vanligt, men ofta svårt, symtom att hantera är ilska eller aggression. Dessa utbrott kan vara plötsliga och oväntade, och orsaka stress både för den som drabbas av demens och för deras närstående.

Varför uppstår ilska vid demens?

När hjärnans kognitiva funktioner försämras kan det bli svårt för den som har demens att tolka och reagera på sin omgivning. Förmågan att kommunicera kan vara nedsatt, vilket leder till frustration när personen inte kan uttrycka sina behov eller förstå andra. Dessa känslor av förvirring och frustration kan ofta manifestera sig som ilska eller aggression.

Externa faktorer som fysiskt obehag, trötthet eller plötsliga förändringar i miljön kan också trigga ilska. För den som har svårt att kommunicera kan en enkel sak som hunger, smärta eller obekväma kläder vara nog för att utlösa ett utbrott.

Hur kan man hantera ilska vid demens?

Det viktigaste är att förstå att ilskan inte är riktad mot dig personligen, utan är ett uttryck för frustration och oförmåga att kommunicera. För att hantera dessa situationer är det bra att först försöka identifiera vad som kan ha orsakat utbrottet. Är personen hungrig? Trött? Behöver de gå på toaletten? Att identifiera och åtgärda grundorsaken kan snabbt lugna ner situationen.

Ett annat viktigt steg är att skapa en lugn och förutsägbar miljö. Plötsliga förändringar eller stökiga miljöer kan öka förvirringen och därmed risken för ilska. Genom att hålla fast vid rutiner och en stabil daglig struktur kan man bidra till att skapa en känsla av trygghet.

Tålamod och empati

Att hantera ilska vid demens kräver mycket tålamod. Genom att förbli lugn, tala med mjuk röst och använda lugnande beröring kan man hjälpa personen att komma ner i varv. Det är också viktigt att inte argumentera eller försöka övertyga personen om att de har fel – detta kan ofta göra situationen värre. Om aggressiviteten blir frekvent eller svår att hantera, kan det vara klokt att konsultera en läkare för att få ytterligare råd om behandlingar eller medicinering.

Sensorems trygghetslarm har GPS-positionering, medicinpåminnare och automatiskt fall-larm

Sensorems trygghetslarm är ett exempel på ett tekniskt hjälpmedel särskilt framtaget för personer med demenssjukdom. Trygghetslarmet fungerar utomhus och har inbyggd GPS-positionering så att anhöriga kan se användarens position på en karta i Sensorem-appen. Anhöriga blir automatiskt uppringda av trygghetslarmet (tvåvägskommunikation) om användaren lämnar ett förbestämt geografiskt område. Trygghetslarmet har även medicinpåminnare vilket innebär att klockan ger ifrån sig ljud och säger till användaren att det är dags att ta sin medicin. Trygghetslarmet kan också larma automatiskt vid fall med den inbyggda fallsensorn.